Är jag för krävande flickvän?

delin96 +1
Jag är så jävla trött på min kille just nu! Det är inte så att jag har tappat känslor och funderar på och lämna honom eller så. Jag älskar honom verkligen och känner att det är honom jag vill leva med. MEN! Jag blir så jävla less på att jag aldrig får känna mig uppskattad. Jag är 21 år och min pojkvän är 25 och vi har varit tillsammans i snart 7 månader. Vi har ett distansförhållande där det skiljer ca 16 mil men han ska flytta till min stad till våren har vi bestämt. Vi har träffats varannan helg och ibland haft lyxen att ha träffats varje helg ett par veckor men det är inte det som är problemet.

Han är fotbollskille o åker på en hel del fotboll och allt det andra som det kan innebära. Har lärt mig att fotbollen kommer först och sen jag. Det är kul för honom och man ska ha sina egna intressen, och jag har själv åkt på en hel del bortamatcher i hockey men har prioriterat om o valt att inte åka på exakt alla o hellre lägga pengar och tid på att träffa honom. Är vi hos honom och är ute o dricker några öl med hans kompisar kan han bli så j*vla full och bli aggressiv och ska slåss o det är jag så trött på. Man kan inte ändra på såna här killar för det är som missbrukare, dom vill ha kicken.

När vi ses är allt underbart men under vardagarna är det inte mycket jag hör. Innan har vi alltid hörts vid varje dag och ALLTID skickat "godnatt" till varandra och jag har frågat hur dagen har varit osv. Sen bara för jag på fyllan för nån vecka sen råkade skicka iväg 3 snap i rad eller nått där jag skrev nått i stil med varför han inte svara så skrev han till min syster och tyckte det var irriterande. Efter det om jag har skrivit nått på snap så har det tagit ett par timmar innan han har öppnat det fastän han har varit aktiv på andra sociala medier o nån gång har han öppnat det men inte svarat på kanske en timme. Är jag krävande eller har vi olika syn på hur mycket man ska höra av sig? Det tar inte en minut att skriva hur det är med en eller hur dagen har varit och med tanke på att vi har distansförhållande och inte kan träffas varje dag så tycker jag det är viktigt. Dessutom kan han skriva till min 10 år äldre storasyster om dagarna på messenger men höra av sig till mig är tydligen svårare. Han har väldigt bra kontakt med min familj och han får gärna prata ut med min syster men det är själva principen. Nu kommer säkert någon skriva "pratar ni aldrig i telefon? och svaret är nej men det får vi väl börja göra.. Men man blir på så dåligt humör!! Han har talat om hur mycket han älskar mig o vi ska flytta ihop till våren så fort han har bytt jobb, men han visar knappt det när det kommer till handlingar. Känns som att det bara är jag som försöker få det att fungera! Med risk för att låta bitter när jag skriver detta men är det nån annan som har haft erfarenhet av distansförhållande eller det här? Säkert urlöjligt tycker ni men vill inte gå runt och vara bitter..

5 svar

kiko +1
Tycker inte du är krävande, det är hur du känner o dina värderingar men något ni kanske ska sitta ner o prata om. Det e så viktigt att prata om hur man ser på olika scenarior och hur ens värderingar ser ut o är på ungefär samma plan eller kan mötas halvvägs. Har ni pratat om det?

O då menar jah inte peka finger o anklaga varandra utan prata om ens känslor. Fråga hur han ser på dessa värderingar du har o berätta hur du känner dig när det gäller det som bekymrar dig sen ta det därifrån. Funkar det inte kansje du ska omvärdera din relation med honom. Och är allt bara han? Finns det något du kan ändra på?
Merida +1
Tycker inte du är krävande. Mem varför ändra på någon som inte vill ändra på sig?
Aikos +1
Det är alltid lättare att ändra på sig själv än på någon annan. I detta läge är det dax för dig att ge honom ett ultimatum. "Antingen så.... Eller så lämnad jag dig!"

Den enda som förlorar på nuvarande situation är du. Tips, flytta inte ihop med denna man / vad skulle bli bättre om ni bodde ihop?
Merida +1
Till @Aikos
Viktigaste är att hålla det man lovat sig själv. Att faktiskt fullfölja att lämna. Men att komma till den punkten gör ofta att känslorna svalnar för mycket.
ecochicgirl +1
Tycker inte du är för krävande. Men det finns en del folk som inte svarar på saker med en gång utan det kan ta lång tid... Tror det bara är såna de är. Menar inget illa med det. Men om du blir ledsen av det (det blir jag med), så ta ett snack med honom och beskriv dina känslor. Kanske löser sig allt detta av sig själv när ni flyttar ihop?

Dock känns det lite som gamble att flytta ihop när läget är såhär. Tycker absolut man kan höra av sig varje dag, säga godnatt och fråga hur dagen varit. Det kallas att INTRESSERA sig för sin partner.