Är mitt trassliga förhållande värt att satsa på?

Drchocolate +1
Hej!
Vad tycker ni, är mitt förhållande värt att satsa på?
Jag träffade en kille för nästan 2 år sedan, blev djupt förälskad. Han ville gifta sig tidigt, redan efter 1 år, jag ville egentligen vänta men efter flera månaders övertalning så gick jag med på att gifta mig med honom efter att vi varit tillsammans i 1,5 år, jag var ju riktigt kär och han verkade vara en bra kille, lite het temperament till och från, ganska känslig och visst han glömde min första födelsedag men helt ok annars.

Så vi gifte oss i somras, och någon månad senare så flyttade vi till Australien, då han va uppvuxen där, och han ville dit. Egentligen ville jag bo i Sverige men efter en hel del övertalan så gick jag med på det. Så jag sa upp mitt fantastiska jobb, lägenhet, lämnade alla mina närmaste och flyttade ner dit med honom, fast att jag stortrivdes i Sverige. Jag hatade landet men trodde att jag så småningom skulle vänja mig. Strax efter flytten råkade jag bli gravid. Fick mycket svåra graviditetsrelaterade besvär, bl a kräkningar, kraftig illamående, kunde

inte stå upp utan att jag höll på att bli för yr och svimma, blev sängliggande för det mesta, hade ont i magen, fick inte i mig någon mat och hade inte orken att laga mat, gick ner 6 % av min kroppsvikt. Såhär höll det på i 3v, och jag försämrades successivt och började kräka blod i flera dagar. Jag bad min då make att ta mig till en läkare för att få hjälp, men fick bara svaret att han va upptagen med att studera inför en tenta han hade och att han skulle ta mig till en läkare efter sin tenta. Pga tentan så kunde han heller inte hjälpa mig med maten eller ngt annat, utan jag får härda ut tills han va färdig med tentan. Sen sa han att det där inte är något allvarligt, utan sådan är en graviditet.

1,5 månader innan allt detta fick jag en jättejobbig urinvägsinfektion och ville gå till en läkare för att få hjälp, frågade honom då om han inte kunde köra mig. Fick svaret att det sitter i mitt huvud och att jag inte behöver åka till en läkare. Att kissa blod, trängningar, att kissa var 10:e min inkl flera gånger nattetid, och kraftig miktionssveda vet jag inte hur man kan hitta på. Efter 5 dagars intensiva besvär tog jag en taxi till läkaren som konstaterade en infektion och jag fick antibiotika, blev kort därefter symptomfri.

Gällande graviditetsbesvären så orkade jag inte ha det såhär, och sa till honom att jag måste få hjälp flera gånger. Men fick svaret ja, efter tentan. Jag kunde inte stå upp o gå tillräckligt länge för att kunna ta mig till en läkare själv, annars hade jag gjort det själv. Efter 3-4 v stod jag inte ut, jag ringde mitt syskon som åkte ner på en gång, packade mina väskor (jag va för svag för att göra det själv), såg till så att jag fick i mig mat och jag började må lite bättre efter några dagar så pass att jag kunde gå och stå längre, i smyg så åkte vi tillbaka till Sverige. Till min man sa jag att jag skulle fixa ngt i Sverige och sen komma tillbaka inom 2 v, han vart rasande så klart när jag berättade detta. 1,5 v innan hade jag sagt till honom att jag måste tillbaka till Sverige för ett kort ärende, då blev han rasande och sa att det kommer han aldrig att vara ok med. Nu har det gått snart en månad. Jag har fått läkarvård och hjälp i Sverige, är sjukskriven för graviditetsrelaterade besvär och tack vare mina föräldrars hjälp börjat må mycket bättre.

Han har ringt mig flera gånger och sagt att han ska förändras, och att det var pga sin tenta han inte kunde ta mig till en läkare, annars hade han gjort det och att det är normalt att inte ha någon sekund över när man tentapluggar. Att han ska förändras, lyssna på mig. Efter flytten så lyssnade han aldrig på mig, min åsikt struntade han i, allt ska göras som han vill, på hans sätt. Han vill att jag kommer tillbaka. Han är 36 år, kan han förändras? finns det en framtid för detta förhållande? Vad hade ni gjort i min situation?

6 svar

annaklara +1
Vilken jobbig sits för dig men jag måste säga att det låter självklart att du stannar i Sverige om skilsmässa.
Och ansöker om skilsmässa*
Drchocolate +1
Till @annaklara

Det är nog det spåret jag är inne på...skönt att höra att du också tycker så. Att åka tillbaka till Australien vågar jag nog inte då han va så emot att jag lämnade landet.

Jag tänker till extra här för att ett barn är involverad. Visst hade det varit trevligt med en pappa till mitt framtida barn, men det måste isåfall vara en som är lämplig som pappa.
kiko +1
Nu skummade jag bara igenom texten, men bara det att han fortsätter använda tentan som ursäkten framför din hälsa låter som en riktigt liten mes i mina ögon. Han är din man och ska finnas där för dig i sjukdom och hälsa och detta låter bara som en lame ursäkt.
AKAmini +1
Nej fyfan, och jag hade då varit orolig för att låta en så empatibefriad människa vara i närheten av mitt barn. Stanna i Sverige, ansök om skilsmässa, se till att inte skriva på för gemensam vårdnad och låt dina nära och kära ta hand om dig tills du kommit på fötter.
Drchocolate +1
Skönt att höra att andra tänker likadant som jag.

Ja, @kiko han tycker fortfarande att han har rätt i allt han gjort pga att han haft en tenta.
mamacitaa +1
Vill våga påstå att han inte kommer förändras, han är ju en vuxen karl och ett sådant beteende är i många fall en del utav ens personlighet. Spelar ingen roll hur viktig hans tenta var, hälsa bör gå före. Föreslår att du lämnar, du mår nog bättre på egen hand än med en sådan man.