Deprimerad, killen klagar

Scorpion- +1
Hej, jag vet inte vad jag ska göra orkar inte dethär mer! Jag är deprimerad och ser aldrig positivt på nånting nästan längre ,kan verka glad när jag är med kompisar och killen tills vi bråkar, han brukar klaga på att jag är negativ hela tiden och att han inte orkar med mig när jag är det och att det stör honom han blir dryg och elak så fort jag råkar säga något som är negativt, jag brukar försöka hålla allt inom mig men har berättat för han hur jag mår och att jag inte vill att han påpekar att jag är negativ, men han gör det fortfarande och jag orkar verkligen inte mer!!

det får mig att känna mig ännu mer värdelös än vad jag redan känner mig och blir bara ledsen

Vad ska jag göra för att få han att stötta mig istället för att sänka mig? Hur ska jag få han att förstå att jag mår dåligt på allvar och att jag inte bara är "lite deppig" :(

6 svar

mamacitaa +1
Har du pratat med någon psykolog/kurator? Det brukar kunna få dom att förstå att det är på allvar och det kan ju även vara en bra stöttning för dig. Var också i en depression när jag var tillsammans med mitt ex, dock som han framkallade och det löste sig tyvärr aldrig mellan oss men han insåg hur illa han betett sig i efterhand. Hur gamla är ni? Många vet inte vad psykisk ohälsa innebär, en del påstår sig vara deprimerade när dom kanske bara är väldigt ledsna och nedstämda.

Så var det i exets fall, han fattade inte vad depression var tills att jag började få andningssvårigheter, panikångestattacker och allänn ångest. Sätt er ner och prata seriöst för det är inget att leka med och om han fortfarande inte förstår, be honom läsa på det finns hur mycket som helst att läsa om det. Det är påfrestande att leva med någon som mår så dåligt men om han får förståelse för hur du mår så kommer han antagligen stötta dig och hjälpa dig att må bättre.
Scorpion- +1
Tack för svar!! jag är 19, han 23. Jag tog arslet ur vagnen och ringde en mottagning i min stad ,de sa att jag skulle vända mig till min vårdcentral, och då har det runnit ur sanden efter som de flesta på vårdcentralen där jag bor är invandrare som inte kan språket helt och hållet därför känns det som det kommer bli svårt att förklara hur jag Känner och svårt att kommunicera, vet inte vart jag ska vända mig men vill verkligen prata med nån som kan hjälpa mig..
@Mamacitaa
mamacitaa +1
Till @Scorpion-
Boka tid hos en kurator på um!
58736 +1
1. Dumpa killen - kan han inte förstå att du mår dåligt och istället bygger på det med ännu mer skuldkänslor är han en idiot! Och han ska vara 23 år... En bebis fattar bättre och är mer omtänksam
2. Gå till vårdcentralen ändå! Lovar att de kan hjälpa dig bättre än om du inte gör något alls.
3. Alternativt gå till ungdomsmottagningen, de har också kuratorer.
jjd94 +1
Hej!

Jag har varit i liknande sits ganska nyligen. Har varit deprimerad i flera år, intalade mig att jag kunde ta hand om det själv och att jag inte var så nedstämd. Förut så var min vardag att jag hade stora ångestdippar varje dag, grät över allt och inget. Min kille sa tillslut "jag orkar inte med att du är ledsen hela tiden, trots att vi har det så bra". Förstår honom... jag skulle heller inte orka om jag ska vara ärlig :) Men han stannade och stöttade mig i den mån han orkade. Efter ett tag fick jag nog av mig själv, jag önskade efter att för en gångs skull somna utan ångest och gå en dag utan att gråta. Jag sökte upp en kurator, hon hjälpte mig enormt mycket.

Därefter fyllde jag i en enkät om depression och bad om att få mediciner då jag ville ha en normal vardag. Idag har jag endast ångest vid stressiga dagar, jag känner mig lycklig för första gången på länge och är så himla glad och tacksam att killen stannat kvar (och att jag valde att stanna med honom) . Det har varit en lång resa.... viktigt är att förklara ordentligt hur du mår för killen (utan att tjata), oftast förstår dom inte. Och kom ihåg det är endast du som kan göra det bättre! Du ska göra detta för dig själv, hur vill du må? hur vill du ta hand om dina tankar? hur vill du att din vardag ska vara?

Frågade killen vad som fick han att inse, han nämnde att det var av stor betydelse att man på svart och vitt fick ett intyg av läkaren att det var depression det handlade om och inte bara att jag "gnällde och var negativ" :)
Merida +1
Din arbetsplats eller skola kan erbjuda dig samtalshjälp. Skolan har en gratis kurator tex. De är bättre på att ge rätt råd och ställs rätt frågor.