Mitt liv går i bitar, jag behöver hjälp kärra SS:re ...

Nattugglat +1
Jag fyllde 20 för några dagar sedan.. men i sinne och själ känns det som om jag är 60. Så trött är jag alltså på livet. Jag vet inte om jag inbillar mig eller om jag verkligen är dum.

Familjen tycker jag ska utbilda mig till något, det känns som alla kommer in på uni så himla lätt. Och här sitter jag på en mack. Egentligen vill jag inte något. Jag vill leva tillsammans med den jag älskar..men min familj låter inte mig flytta till honom. Och snälla kom inte med att jag är 20 och myndig. Jag kommer från ett land där ens familj är allt och skulle man göra det motsatta så skulle man få hundra rykten bakom sig och jag vill inte ha de ryktena ...

De säger att man ska utbilda sig. Alla i släkten frågar "Jaha..när börjar du universitetet då?" Från min mun kommer det "Ja, jag vet inte än" i hjärnan tänker jag "Snälla tyst jag orkar inte mer"
Det känns som om jag är mindre värd än alla andra som är runt om kring mig.

Egentligen vill jag jobba mig upp genom arbetslivserfarenhet. Men det är ju så svårt att hitta jobb. Men nu har jag lite planer, som jag tänkte att ni skulle få del av. Ge mig lite tips och idéer.

1. Åka till USA och plugga i 4 år (mycket lättare att komma in men dyrare)
2. Leta efter jobb som en galning, jobba sig uppåt.
3. Göra högskoleprovet.
4. Flytta till den jag är lycklig med (inte lycklig hemma)
5 Chilla med livet ?

8 svar

SandraLind +1
Chilla med livet!

Kolla i en katalog efter en utbildning som DU tror att du kan trivas med. Kan vara YH som konditor eller vad som helst. Kolla vilka poäng som behövs och har du inte dem än så kan du skriva högskoleprovet. Då kan du också ha svar på tal till snokande släktingar och säga att "Jag ska gå den här linjen, men först måste jag bara göra högskoleprovet".

Se om du kan flytta hemifrån om det finns nån billig lägenhet. Då kan din kille hälsa på utan att någon behöver lägga sig i, och dina föräldrar känner sig inte hotade av honom.

Och ta det lugnt, du är superung och även om du är singel och arbetslös vid 30 så är det många som klarat sig och fått jobb/kärlek efter det :)
Nattugglat +1
Till @SandraLind
Tack så mycket för feedbacken! Ja jag ser mig lite mer än en konditor.
I släkten är det, jurister, läkare och psykologer som är statusen. Annat ser dem som mindre värd.. känns tungt. Tycker inte ens om att plugga.
Mliillo +1
Lättare sagt än gjort, men jag tycker att du ska gå din egen väg! Gör det DU vill, det är DITT liv och du har bara ett sådant. Jag har gått emot allt och lever som jag vill, inga måste, ingen press från något eller någon. Man födds ensam och man dör ensam, och du vill inte sitta där 90 år gammal och tänka på att du inte levt ditt liv fullt utan har lyssnat på andra. För i slutändan spelar inte det någon roll att folk bryr sig, om 20 år betyder det ingenting.

Ibland behöver man göra småskit för att komma på vad man vill göra av livet. Tog mig fyra år att komma på vad jag ville göra inom jobbfronten. Och tänk på att man utvecklas hela tiden. Det du vill göra idag kanske du inte vill om fem år. Så lev u nuet!
Nattugglat +1
Till @Mliillo
So true, just nu vill jag hitta ett bra jobb med hyfsat lön. Leva ett normalt liv, mina päron har det väldigt gött med ekonomin så jag vet hur det är att leva "rikt" eller vad man ska säga. MEN jag har även kommit på att pengar verkligen verkligen inte är allt.. Så pengar bryr jag inte mig om bara jag är lycklig i själen. Men det går ju inte när man har en sådan släkt som ska bry sig om status.
Mliillo +1
Det går visst det, sorry men folk kommer alltid o ha åsikter och kvittar om det är ens familj, släkt eller bekanta eller utomstående så har de ingenting att göra med vad du gör med ditt liv. Man måste gå emot om man ska kunna leva sitt liv. Alla har vi ett val och även ett ansvar för vårt egna liv och lycka. Ingen annan.
Pawni +1
Till @Nattugglat
Gör högskoleprovet också! :)
SandraLind +1
Till @Nattugglat
Nej man behöver ju inte göra högskoleprov för att bli konditor oftast. Det är en sån hets över de tekniska linjerna så jag försökte att undvika att ta det som exempel :P

Men det finns massor av linjer som låter seriösa, så ta någon av dem. Men läs inte läkare för att det låter snyggt att säga det, utan kolla efter något intressant. Finns bra jobb när du har gått några år ekonomi eller liknande. Alla 'bra' linjer har inte så höga intagningspoäng heller, ofta är det lättare att komma in än att komma ut ;)

Jag skulle TRO att det är lättare att jobba sig uppåt om man ändå har pluggat några år, än om man kommer direkt från gymnasiet. Så det kan vara värt att söka nåt.
Merida +1
Chilla med livet och gör högskoleprovet.

Flytta hemifrån.