Folk som "vet mer än jag"...

LindaTheS +1
...om mig och mitt liv än vad jag själv vet gör mig helt tokig!! Alltså, hur bemöter man sånt på bästa sätt?

Jag menar att vissa uttalar sig självsäkert och kaxigt om saker som gäller mig och mitt liv- sånt de inte har en aning om! Vad lider de av för störning eller sjukdom, för det är ju knappast normalt?! Jag fattar inte hur vissa (i övrigt schyssta och stöttande) personer har mage att komma och "TALA OM" saker för mig, hur jag är och hur jag lever, sånt som bara jag och mina närmaste kan veta?! Detta skulle inte göra mig så arg om det de påstod var sant, men det är det ju inte!! Jag är säker på att dessa annars goa och kärleksfulla människor inte menar något illa med det, men gud vad detta beteende stör mig!!!

Jag skiter i om folk uttalar sig helt uppåt väggarna fel om nåt allmänt ämne som inte rör mig eller mina närmaste personligen- men dessa personer kommer och påstår saker om MIG!!! Kan inte se nåt normalt eller friskt i det! Inte när de JÄMT har fel i det de påstår! Typ: "Du är ju..." eller: "Du har ju..." etc.. Som om det var den självklaraste saken i hela världen??! Och sen när jag rättar dem så blir de jätteförvånade, eller säger uppkäftigt emot mig: "Nej nu har du fel! " Man ba: URSÄKTA??!! Jag tror nog att jag vet bäst själv om saker som rör MITT LIV, tack så mycket jävla idiot!!!
Nån mer som råkat ut för detta?

Kan ta ett exempel, OBS DETTA ÄR BARA ETT EXEMPEL AV MÅNGA:
Personen, en han, och jag satt och pratade om lite allt möjligt, när han plötsligt säger:
"...och så sminkar du dig ju varje dag!"
Jag, som aldrig haft smink på mig nån gång då jag träffat honom, skrattade lite: "Nä, jag sminkar mig sällan!"
Han: "Jo, men det gör du ju, nästan varje dag!" Jag: "Eeh...nej!" Han: "Jo, du är ju sminkad nu!" (leendes)

"Nej det är jag inte!" (tystnad, brett flin): "Jo men jag ser ju att du har smink på dig just nu!"
Då gav jag upp! Alltså...WTF???? Han visste det alltså bättre än jag själv?! Trodde han. Ingen annan hade varit med mig hemma hos mig den morgonen, eller nån annan morgon, så hur f-n kan nån annan komma och påstå att jag var sminkad när jag inte var det??!

OBS!! OBS!! Detta var ENDAST ETT exempel av hur folk beter sig mot mig; jag skulle kunna ge MKT VÄRRE exempel på helt skruvade saker som andra kommit och "talat om" för mig, som inte stämmer! Det där med smink var bara det som var lättast att förklara.
Skriv nu inte att jag borde tagit det som en komplimang istället (det VAR ju en komplimang!:) , för jag pallar inte med dessa översittarfasoner! Jag känner mig mest idiotförklarad och undrar vad fan de håller på med!?
Ville väl egentligen bara skriva av mig..
Jag har ingen kontakt med dessa personer längre, men ångrar att jag inte frågat dem istället.

7 svar

FoxyCleo +1
Känner igen det, vissa säger saker som inte stämmer om en som de vill ska stämma. Fast de vill bara bestämma över en.
Merida +1
Hum... Just om sminket var ju skumt. I övrigt tror jag att man ofta inte ens känner sig själva och inte ens vet hur en själv är eller beter sig. Och beteenden man inte gillar hos sig själv blir man sur på när man inte lyckas dölja det.

Men vad vet jag. :P
FoxyCleo +1
Roligast är ju när okända människor ska säga (insistera) att en ser ledsen ut, till slut blir man ju deppig på grund av vad de säger.
kiko +1
Du tror inte att du överreagerar?
Merida +1
Till @FoxyCleo
Öva på att se lite glad ut då? :P Ingen har dött av att le! :)

Har fått frågan om jag är arg. Vill man ha sociala interaktioner med folk så kan man inte gå runt och se arg ut. Så jag fick ändra på mig.

Folk är så individorienterade att de tror att alla andra bara får "acceptera hur jag är". Men det är inte riktigt så det funkar. :)
kiko +1
Ma kan ju annars möta personen lite mer på hens nivå, att istället för att göra det till en tävling så "Ja då måste jag se riktigt snygg ut om jag ser sminkad ut!" Svara med självkänsla tillbaka helt enkelt, men neutralt och positivt!
Något jag har lärt mig är att ALLTID vara trevlig eller neutral tillbaka. Det har hjälpt mig långt och jag mår så mycket bättre av det än att älta.
Selbi +1
Det där känner jag igen alltså, har också stört mig på sånna saker.
Och just att jag ser ledsen ut fick jag höra en gång när jag var på krogen för första gången i mitt liv, då kommer en snubbe från ingenstans och bah tjeeeena sitter du här och surar, var inte det minsta sur utan satt och slappnade av med min tjejkompis, så då berättar jag det till honom men han insisterar iallafall. Man bah ok?

sen har jag flera gånger fått höra av folk som inte känner mig att "du kanske borde förbättra ditt självförtroende" och det är just från folk som inte känner mig, för de som känner mig vet hur självsäker jag är plus hur bra självkänsla jag har... haha. Brukar bara säga javisst jag ska försöka vad de än tipsar om så ger de sig tillslut.